Vilken resa! - Olipa reissu!
Publicerad: 22.12.2020 00.00

Vilken resa! - Olipa reissu!

14 år är beroende på perspektiv en period som kan uppfattas tidsmässigt på olika sätt men 14 fotbollssäsonger är oberoende av perspektiv en lång tid. Detta speciellt om du varit mer eller mindre delaktig i en verksamhet 24 timmar om dygnet och 365 dagar om året. Detta är såväl min väldigt subjektiva men på samma gång tydligt objektiva syn på saken när man bläddrar igenom kalendern.

Efter denna tidsperiod är det också naturligt att börja reflektera över det som varit och precis som i många andra sammanhang är det de framgångsrika, glädjefyllda och positiva stunderna som dyker upp till ytan. Jag kan lika tydligt minnas Amanda Kass långa inkast och Tilde Hellunds efterföljande segermål i år mot Vasa IFK på Nedervetil sportplan som Mikaela Dalhems hörna och Åsa Huldéns efterföljande segermål mot Ylämyllyn Yllätys veneziadlördagen i Libelits nära Joensuu 2007. Båda två fina minnen och i stunden fantastiska ögonblick som vår otroliga klubb delat med sig av.

Mellan dessa två händelser har det onekligen hänt en hel del. En hel del. Det är helt omöjligt att göra olika säsongers händelser rätta här men det finns förstås idrottsliga höjdpunkter som alla avancemang, ligafotboll och enskilda matcher under olika säsonger som jag värdesätter väldigt högt. MEN. Det finns också kvalmatchen mot ONS på bortaplan 2017 och hemmamatchen mot HJK 2019. Jag har aldrig, och kommer troligtvis aldrig igen, att uppleva ett stöd som i Uleåborghallen. Inga ord kan göra rätta till stämningen den dagen. 1549 står som ett fantastiskt publikrekord för IK Myran under matchen mot HJK och trots att båda dessa matcher slutade i förlust har jag aldrig varit mera stolt att kalla mig Myranit än dessa dagar. Denna klubb är lika med människorna i och runt den, laget är en del av denna helhet.

Kombinationen av elitfotboll, heltidsjobb och familjeliv har dock satt sina tydliga spår och för min egen del är det fotbollsmässigt nu dags för reflektion och utveckling. Jag har många målsättningar kvar inom tränaryrket men enligt de lärda är det viktigt att emellertid ta ett steg tillbaka för att i nästa skede kunna ta två framåt. Rätta tidpunkten för detta är nu, jag är övertygad om det!

Det finns en massa människor som satt sin prägel och bidragit till denna unika verksamhet. Speciellt alla spelare, folket i föreningen och framförallt Ni som kommit till matcherna eller följt med på avstånd och stött vår lilla projekt. Alla skulle förtjäna sitt enskilda TACK men istället får ni ta del av den här och nu. Förutom den egna familjen som stått ut med en konstant frånvarande sämre hälft och pappa vill jag dock rikta ett speciellt tack till min vän och vapendragare genom åren, Andreas Kaitajärvi. Utan din insats för föreningen, laget och mig personligen skulle inte något av vad vi uppnått varit möjligt. Tack!

Inkommande år fyller Idrottsklubben Myran 100 år och trots att jag tackar för mig i egenskap av ansvarig tränare för representationslaget är föreningen en stark aktör i fotbollssammanhang med en anrik historia, dit jag placerar det senaste decenniet, och med en lysande framtid hur vi än väljer att ta tag i 2020-talet.

Tillsammans är vi starka, alltid oavsett.

Tack för mig och med önskan om en God Jul och ett Gott Nytt År!

Magnus "Mankki" Slotte


14 vuotta on riippuen näkökulmasta ajanjakso joka voidaan määrittää eri tavoilla mutta 14 jalkapallokautta on näkökulmasta riippumatta pitkä aika. Tämä erityisesti jos olet ollut mukana tietyssä toiminnassa 24 tuntia vuorokaudessa ja 365 päivää vuodessa. Tämä on sekä minun erittäin subjektiivinen mutta samalla selkeän objektiivinen näkemys asiasta kun selataan kalenteria.

Tällaisen ajanjakson jälkeen on luonnollista peilata mennyttä ja niinkuin monissa muissa tapauksissa pinnalle nousevat menestyksekkäät, iloiset ja positiiviset hetket. Muistan yhtä selkeästi Amanda Kassin pitkän sivurajaheiton ja sitä seuranneen Tilde Hellundin voittomaalin tänä vuonna Alavetelin urheilukentällä VIFKiä vastaan kuin Mikaela Dalhemin kulman ja sitä seuranneen Åsa Huldénin voittomaalin Ylämyllyn Yllätystä vastaan venetsialaislauantaina Joensuun Liperissä 2007. Molemmat hienoja muistoja ja hetkessä loistavia tilanteita jotka tämä uskomaton seura on jakanut itsestään.

Näiden kahden tapahtuman välissä on kieltämättä tapahtunut aika paljon. Aika paljon. On täysin mahdotonta tehdä oikeutta eri kausien tapahtumille tässä tekstissä mutta löytyy tietenkin urheilullisia kohokohtia kuten kaikki sarjanousut, liigapelit ja eri kausien yksittäiset pelit joita arvostan erittäin korkealle. MUTTA. Löytyy myös karsintaottelu ONS:ia vastaan vieraskentällä 2017 ja kotiottelu HJK:ta vastaan 2019. En ole ikinä ennen, ja en tule luultavasti ikinä enää, kokemaan sellaista tukea kuin Oulun hallissa. Mitkään sanat eivät tee oikeutta tunnelmalle sinä päivänä. 1549 on IK Myranin loistava yleisöennätys ottelussa HJK:ta vastaan ja siitä huolimatta että molemmat pelit päättyivät tappioon en ole ikinä ollut ylpeämpi kutsuessani itseäni nimikkeellä ”Myranit” noina päivinä. Tämä seura on yhtä kuin ihmiset sen ympärillä ja joukkue on osa sitä kokonaisuutta.

Korkean tason jalkapallo, kokopäivätyö ja perhe-elämän yhdistelmä on kuitenkin jättänyt selkeät jälkensä ja omalta osaltani on nyt jalkapallollisesti aika pohdinnan ja kehityksen. Minulla on monta tavoitetta jäljellä valmennuksen saralla mutta kuten oppineet opettavat on välillä tärkeätä ottaa askel taaksepäin jotta pystyt seuraavassa vaiheessa ottaamaan kaksi eteenpäin. Oikea aika tälle on nyt, olen vakuuttunut tästä!

On paljon ihmisiä jotka ovat jättäneet jälkensä ja kantaneet kortensa kekoon tähän ainutlaatuiseen toimintaan. Erityisesti kaikki pelaajat, ihmiset seurassa ja ennenkaikkea Te jotka olette tulleet otteluihin tai seuranneet etäisyydellä mutta yhtäkaikki tukeneet meidän pientä projektia. Jokainen ansaitsee oman kiitoksensa muta saatte ottaa osaa siitä tässä ja nyt. Oman perheen lisäksi joka on sietänyt alati poissaolevan miehen ja isän haluan kuitenkin suunnata erityisen kiitoksen ystävälleni ja aseenkantajalle, Andreas Kaitajärvelle. Ilman sinun panosta seuralle, joukkueelle ja minulle henkilökohtaisesi mikään meidän saavutuksista ei olisi ollut mahdollista. Kiitos!

Tulevana vuonna IK Myran täyttää 100 vuotta ja siitä huolimatta vaikka minä astun sivuun edustusjoukkueen vastuuvalmentajan pestistä seura on vahva tekijä jalkapalloympyröissä arvokkaalla historialla, mihin sovitan viime vuosikymmen, ja loistavalla tulevaisuudella riippumatta siitä miten valitsemme ottaa uusi vuosikymmen haltuun.

Yhdessä olemme vahvoja, aina riippumatta.

Kiitos omalta osaltani, Hyvää Joulua ja Onnellista Uutta Vuotta!

Magnus "Mankki" Slotte

2010

2013

2018

2020

Klubbens senaste
Inga Nyheter
Lagets nyhetsarkiv

IDROTTSKLUBBEN MYRAN
-Anrik Historia, Lysande Framtid-

ikmyranjopox@gmail.com